Vad? ::: De obloggade bilderna hopar sig igen. Det här är ett set som jag sydde i början av sommaren som present till en kompis dotter som fyllde år. En t-shirt med kuvertringning i landskapsinterlock och en matchande kjol i blå collegetyg.
Tyg ::: När jag besökte Jofotex härom året köpte jag bland annat en bit av deras fina landskapsinterlock. Eftersom jag oftast syr i vävda tyger har detta tyg, liksom många andra trikåtyger, blivit liggande i min allt fullare tyghylla. Kjolen är sydd av mörkblå collegetyg med öglebaksida, inköpt för en billig peng på Syfestivalen härom året. Orangeröd mudd i ringning samt i kjolens midja och nederkant. Till applikationen har jag använt både vliesofix och totally stable.
Mönster ::: T-shirt med kuvertringning ur det senaste (?) numret av Ottobre. Kjol ur något äldre nummer av tidningen, men om jag inte minns fel så har jag ändrat mönstret en hel del.
Bra ::: Kan ett tyg bli somrigare och finare? Jag tycker också att den orangeröda mudden bryter av fint. Och applikationen på kjolen är en kul detalj.
Dåligt ::: Den skarpögda kan se att halsringningen inte är riktigt fin på insidan. Jag och min interlock är inte riktigt överens ibland.
Vad? ::: Jag har aldrig sytt ett lapptäcke och kommer nog aldrig att göra det heller. Åtminstone inte ett sådant där stort, handsytt täcke som berättar en hel släkts historia genom noga utvalda tygbitar. Tålamod är inte min starkaste gren. Men när jag hittade den här klassiska amerikanska lapptäckshunden kändes det mer som ett projekt i min stil. Min brorsdotter fyllde nyligen två, och eftersom hennes familj har hela huset fullt av hundar så kände jag att jag hade hittat rätt hem åt min första lapptäckshund.
Tyg ::: Lite av varje ur min ständigt växande lapplåda. Däribland en sönderklippt städrock i blåturkost, rester av en gardin som även blivit en klänning till samma lilla tjej, och ett fint tyg med vita fiskmåsar på som dessutom fick bli mun (notera gärna att Rutan är glad från ena hållet och lite bekymrad från andra). Fiffiga säkerhetsögon köpte jag här. Rosetten har jag förfärdigat av ett band som nog kommer från min mammas gömmor. Hunden är stoppad med polyestervadd.
Mönster ::: Patchwork Scottie verkar vara en klassisk amerikansk leksak som funnits sedan urminnes tider. Notera dock att Rutan är en schnauzer och inte en skotte – jag förlängde benen med en rad för att hon skulle få samma ståtliga hållning som min Wallraff.
Hej kompis!
Bra ::: Ett kul syprojekt som gick lagom snabbt och blev bra. Det blir nog fler lapptäckshundar vad tiden lider.
Dåligt ::: Inte så mycket. Möjligen att alla rutor inte linjerar exakt på millimetern. Men det är det nog bara jag som ser ...
31 quetzales i veckan i 65 veckor, sammanlagt 2015 quetzales (knappt 1700 kronor). Så mycket kostar det att köpa en sprillans ny trampsymaskin av märket Janome i Guatemala. Om man till äventyrs har råd att betala kontant så sjunker priset till 1049 quetzales. Kaffepengar för de allra flesta svenskar, men en stor summa pengar i ett land där nära hälften av alla barn under fem år lider av undernäring och 13,5 procent av befolkningen lever på under 1 dollar per dag. Guatemala är känt för sitt textila hantverk med rötterna i mayakulturen. Att väva och sy varor för att sälja till turister är en av de främsta inkomstkällorna för många familjer. Jag besöker Guatemala varje år som reseledare för en kvinnoresa i Gränslösa resors regi. Jag upphör aldrig fascineras av kreativiteten och hantverksskickligheten bland de tusen och åter tusen guatemalaner som väver och syr timme efter timme, dag efter dag, året om. Bra att komma ihåg ibland när jag suckar över något som måste sys klart...
Utmaning ::: Vill du vara med och hjälpa en guatemalansk familj att säkra sin försörjning? Gör som jag och låna ut minst 25 dollar till Diego Albaro Huinac Tzun genom organisationen Kiva. Det saknas just nu 625 dollar för att han ska få sitt lån på 775 dollar för att utveckla sin skräddarverksamhet. Jag lånar ut 25 dollar och utmanar er andra att göra det också.
Sprid gärna detta till så många ni kan! Länka hit, eller skriv ett eget inlägg om ni vill vara med.
PS Bilden tog jag på en vitvarubutik i staden Chichicastenango tidigare i år. Visst är symaskinen vacker?
Duktiga bloggkollegan Majtjho lottar ut ett riktigt fint paket som jag mer än gärna skulle vilja vinna. Särskilt de fina retromönstren skulle göra sig så bra i mitt syrum :) Kolla in Majtjho här.
Vad? ::: Min mesta stamkund är ettåriga Veras mamma som beställt fler Koolonplagg än någon annan. Nyligen beställde hon den här klänningen i singoallamodell, med namnapplikation nedtill på bakstycket. Bokstäverna är i typsnittet VAG Rounded, som skapades för Volkswagen 1979 (både jag och Veras mamma arbetar som tidningsformgivare, så självklart var det viktigt att välja rätt typsnitt!).
Tyg ::: Robottrikå som jag köpt av Lilofant. Bokstäverna är i mjukaste babycord, smalspårig manchester, inköpt på Syfestivalen för några år sedan. Till applikationen använde jag vliesofix och totally stable från Tygverket.
Mönster ::: Singoallamönster ur Welinder, storlek 74-80.
Bra ::: Kul idé med namnet baktill. Och bra att Vera heter just Vera och inte, säg, Cornelia...
Dåligt ::: VAG Rounded är ett fint typsnitt, men det hade nog varit enklare att sy fast applikationen om vi i stället valt ett vanligt sanseriftypsnitt, som till exempel Arial Black som jag använde här och här. Nu blev applikationen inte helt perfekt i rundningarna, hmmpf.
Vad? ::: En liten vän fyllde sex år härom veckan. I all hast sydde jag en kjol som jag hoppas faller damen i smaken.
Tyg ::: Yttertyget är ett örngott från Finlayson. Detta ljuvliga duvtyg finns i flera färgställningar. I min tyghylla finns förutom detta rosaröda även en blå variant. Det ljusblå innertyget kommer från ett påslakan. Zigzagband (eller gansband, som min mamma lärt mig att det heter) som en uddkant nedtill, och resår i midjan.
Mönster ::: Eget. Kjolen är i omlottmodell, men med resår i midjan. Jag utgick från ett örngott som jag klippte bort sömmarna på. Tanken var först att göra en vanlig enkel kjol med resår i midjan. Men när jag insåg att örngottet smart nog var gjort av ett enda tygstycke, från stadkant till stadkant, och hade en fin bård i varje sida valde jag istället denna modell. Efter lite funderingar bestämde jag mig också för att fodra kjolen.
Bra ::: Dessa duvor är ett av mina favorittyger. Jag gillar den lekfulla 70-talskänslan, och färgerna är så fina. Jag tycker att kjolen blev riktigt fin. Särskilt med tanke på att den gick rekordsnabbt att sy, och inte blev helt knasig trots att jag började klippa till den vid midnatt kvällen före kalaset.
Dåligt ::: Om jag hade tänkt färdigt så skulle jag ha gjort kjolen helt vändbar. Nu är den förvisso vändbar, men avigsidan på yttertygets stadkant sticker fram. Inte helt snyggt. Jag borde såklart ha fodrat kanten med ett fint band...
Vad? ::: En god vän bad mig sy två förkläden i vaxduk till hennes barn. En praktisk modell med gott om plats att växa i var önskemålen.
Tyg ::: Den rödrosa vaxduken är fyndad på Myrorna. Den grönblå är köpt på Åhléns för några år sedan. Kantband från Stof 2000. Tanken med färgvalet på kantbanden är att förklädena ska matcha varandra. Förklädena stängs med kardborrband i ryggen.
Mönster ::: Jag rotade lite i min låda med retromönster och hittade detta Vi-mönster från Konsum. Tidigt 70-tal skulle jag tro?
Bra ::: Det här måste ju vara den bästa förklädesmodellen för små barn. Lätt att ta på sig, skyddar bra och dessutom fint på ett retro sätt. Och beställaren är nöjd, vilket ju är en förutsättning för att jag ska vara nöjd.
Dåligt ::: Det är lite lurigt att sy kantband snyggt på vaxduk. Jag formpressar alltid kantbanden i förväg när jag syr kurviga saker. Så även här, men av praktiska skäl funkar det ju inte att som vanligt nåla fast de utklippta delarna och kantbanden på strykbrädan och pressa. Mitt strykjärn är nog misshandlat ändå, med vlieslinekladd och annat på den stackars sulan ...
Vad? ::: En god väns dotter var hemma hos mig för några helger sedan. Jag hade lovat henne sedan tidigare att vi skulle sy något tillsammans. Vad fick hon såklart välja helt själv.Valet föll på en likadan kjol som den här.
Tyg ::: Ett tunt bomullstyg i klara färger, kombinerat med ett cerise tyg med vita prickar. Det blommiga tyget är nog ett loppisfynd. Det cerisa är inköpt på en tygaffär i Quetzaltenango, Guatemala. Ett grönvitt bomullsband, egentligen tänkt att pryda hemsydda lakan, blev till rosett i midjan.
Mönster ::: Vi utgick från samma tutorialsom till den förra kjolen.
Bra ::: Det här är en tjej med en solklar framtid som klädskapare. Noggrann, tålmodig och orädd – oumbärliga egenskaper vid symaskinen. Vi hjälptes åt att sy alla sömmarna, hon trampade på pedalen och vi styrde tillsammans. Självklart blev resultatet riktigt bra! Och min gäst var nöjd och glad.
Bakbloggaren Bakerella (mest känd för sin uppfinning cakepops) har skapat dessa fina knappkakor. Kakorna är fyndigt döpta till Coraline Cookies, efter huvudpersonen i den animerade filmen Coraline och spegelns hemlighet. Filmens huvudperson Coraline hittar en parallell värld där hennes vanligtvis stressade föräldrar har massor av tid för henne – men alla i den andra världen har knappar i stället för ögon...
Vad? ::: I höstas sydde jag en jacka till min kompis dotter V. Jag blir lika glad varje gång jag träffar henne och ser att jackan verkligen används. Nyligen beställde V:s mamma en matchande mössa. På köpet fick hon en dreggelscarf.
Mönster ::: Eget till mössan. Dreggelscarfen är i Gekkos design.
Tyg ::: Samma rödrosa trikå som i jackans foder, inköpt på rea på Stof 2000 i Köpenhamn.
Bra ::: Att V är så fin i sina Koolonkläder. Extra roligt är att hon ofta får beröm för sin jacka.
Vad? ::: Jag har en hel byrålåda full med gamla mönster från 1940-tal och framåt. När jag bestämde mig för att sy en klänning till brorsdotter nr 2 bläddrade jag bland mönstren och hittade den här fina klänningen.
Mönster ::: Ett Vi-mönster från 50- eller -60-talet. Storlek 2 år.
Tyg ::: En blåblommig före detta gardin som jag fått av en vänlig vän. Jag gillar kontraster, och rött och blått är ju en klassisk kombination. Därför valde jag röd bomullspasspoal i oket, röda zigzag-band i ärmslut och dito knappar i ryggen. Jag hade först valt fina röda glasknappar, men hejdade mig som tur var när jag kom att tänka på hur obekvämt det skulle vara att sova middag med sådana i ryggen. Valet föll istället på de plattaste plastknapparna jag kunde hitta i gömmorna. Det röda går även igen i stickningar och en dekorsöm på fållen.
Bra ::: Jag tycker verkligen om detaljerade blommönster i enfärgat. Klänningen matchar dessutom storasysters gula snurrkjol. Något att tänka på inför 6 juni, kanske?Modellen är lättsydd och riktigt fin tycker jag. Jag har en förkärlek till motveck, och det spetsiga oket är en fin detalj.
Dåligt ::: Knappar i ryggen är ju egentligen inte så smart, åtminstone inte för barn som börjat klä sig själva. Men i mindre storlekar är det okej tycker jag.
Vad? ::: En kompis såg det här inlägget och bad mig sy två kuddar åt henne.
Tyg ::: Den vänstra kudden är sydd av ett handtryckt tyg från 50-talet, ett ovanligt fyndigt Traderafynd. 2 kronor kostade tyget, ett överkomligt pris för cirka 1 x 2 meter oanvänt tyg i riktigt fin kvalitet. Plus frakt förvisso, men ändå. Bakstycke i grå manchester. Den högra kudden är sydd av fyra olika mönstrade tyger, med bakstycke i röd sammet. Den uppmärksamme ser att det grönvita tyget är Birgitta Hahns tyg Vallmo, 10-gruppen 1968.
Mönster ::: Eget/inget.
Bra ::: Färgerna i 50-talstyget är så fina, och den grå manchestern (som inte fastnade på bild) matchar perfekt. Tygkombon i den andra kudden blev också bra tycker jag.
Vad? ::: Min brorsdotters favoritfärg är gul. När jag nyligen hittade ett par fina 70-talsörngott på loppis blev jag inspirerad att sy något riktigt somrigt till henne. Valet föll på en knälång kjol med mycket vidd i.
Mönster ::: När jag surfade runt efter inspiration hittade jag den här fina sykursen. Enkel att sy, och jag gillar den dubbla fållen och kombinationen av rosett och resår i midjan.
Tyg ::: Ett örngott från Finlayson, inköpt på Hötorgets loppis för 10 kronor. Fållen är sydd i ett matchande rutigt tyg från en gardinkappa, även den ett loppisfynd. 1,5 cm bred resår i midjan från Stoff & Stil. Ett cerisrosa bomullsband blev rosett.
Bra ::: Kjolen visade sig vara hela två meter i omkrets – helt galet tänkte jag först, men slutresultatet blev riktigt bra. Extra kul att se hur glad brorsdottern blev (inte minst med tanke på att allt jag sytt till henne inte fallit i lika god jord ...). Hon snurrade och snurrade, och sommaren kom helt plötsligt lite närmare.
Dåligt ::: Egentligen inget. Möjligen att jag såklart borde ha förutsett att brorsdottern tyckte att rosetten skulle vara mitt fram, vilket gör placeringen av etiketten lite underlig. Men det är det kanske bara jag som tänker på.
När såg ni senast en vågad reklamfilm för sytråd? Nej, jag tänkte väl det. Den här tjusiga skapelsen anno 1945 har jag hittat på filmarkivet.se, en guldgruva för nostalgiknarkare. Missa förresten inte den här reklamsnutten för Söderbergs konditori. Oj så käcka kallskänkor!
Vad? ::: Bloggar som aldrig uppdateras är ju trist. Så i brist på nysytt kommer här en obloggad klänning som numera bor i Nicaragua. Inte helt lyckad, dålig bild och inte ett favorittyg. Men bättre än inget. Kanske.
Mönster ::: Singoallaklänning ur Ulla Welinders Sy & strik børnetøj 4-10 år. Storlek 104, om jag minns rätt.
Tyg ::: Loppisfyndat tunt bomullstyg av den gulliga sorten. Blå brodyr från en fyndlåda på Tygverket.
Bra ::: Söt modell.
Dåligt ::: Känns mer som ett nattlinne än en klänning.
Vad? ::: En liten kille i min närhet fyllde ett år härom sistens. Inspirerad av Nusses fina inlägg på 365 saker du kan slöjda bestämde jag mig för att göra en pekbok i present. Om jag hade haft oceaner av tid och obegränsat med tålamod skulle jag ha gjort något mer avancerat i stil med Alaskan Crafters absolut genialiska playtime book. Det får bli nästa gång.
Mönster ::: Eget, med inspiration från Nusse som sagt. Sidorna mäter 18 gånger 21 centimeter om jag minns rätt.
Tyg ::: Lite av varje ur tyghyllan. Mellan ett par av sidorna har jag lagt cellofan så att de prasslar lite mysigt. Ryggen är sydd av ett gardinomtag inköpt på loppis för en krona. Omslagets framsida är av lätt vaxad bomull och har en applikation i sammet. Precis som necessären i det här inlägget.
Bra ::: Ett kul projekt att sy. Och ett bra sätt att använda en del av alla udda tygbitar som svämmar över hemmavid. Nästa gång kanske jag försöker tänka lite mer på tygernas struktur, och väljer både blanka, matta och strukturerade tyger.
Vad? ::: En god vän bosatt i Oslo beställde ett par "ballongbukser" till sin dotter. Eftersom beställningen tog en evinnerlig tid att slutföra (förlåt!) fick byxorna bli en present.
Mönster ::: Grundmönster ur Åsa Lennartssons ”Sy barnkläder av mjuka tyger”. Jag sydde byxorna utan sidsöm, det är smidigast när man syr vida barnbyxor tycker jag. Modellen är 3/4-lång av den enkla anledningen att tyget inte räckte längre. Upptill har jag sytt en resårkanal enligt Gekkos smarta metod. Benen är kantade med en smal mudd. Storlek 104.
Tyg ::: Velour med bilar från Jofotex. Mudd från samma ställe.
Bra ::: Att de blev färdiga. Och så gillar jag resårkanalen, den metoden kommer jag att använda fler gånger.
Dåligt ::: Att jag inte lyckas få min overlock att sy prydliga sömnar med en undantagsvis. Irriterande, även om de bara syns från avigan.
Vad? ::: En av systersönerna ska snart åka på Italiensemester. Som en försenad födelsedagspresent fick han en necessär att ta med på resan.
Mönster ::: Att sy en fyrkantig necessär av den här modellen är inte svårt, men kräver viss tankeverksamhet. Eller en bra tutorial. Det vimlar av sådana på nätet, men problemet är bara att de allra, allra flesta är sydda så att necessärens foder får råa kanter. Fusk, tycker jag. Men skam den som ger sig. Den som söker skall finna. Trägen vinner. Ja, ni fattar. Här finns faktiskt en pedagogisk beskrivning på en fint fodrad necessär. Inte helt perfekt (se nedan), men den bästa jag hittat hittills.
Tyg ::: Det svarta yttertyget är en stuvbit från Dollys, i lätt vaxad bomull. Fodret är ett tunt tyg, bomull/viskos skulle jag tro, med färgglada tukanfåglar på. Det har jag fått av en av min mammas väninnor, tack Cecilia! Dragkedja från någon loppislåda. V-applikationen i turkos bomullssammet är faststruken med vliesofix och fastsydd med tät röd zigzag.
Bra ::: Applikationer borde jag göra oftare. Vliesofix är ju verkligen hur smart som helst, och jag gillar kontrasten mellan det släta bomullstyget och sammeten. På det stora hela är jag nöjd med necessären. Min systerson var måttligt imponerad, men så blir det ju ibland.
Dåligt ::: Necessären saknar en flärp vid dragkedjan (på motsatt sida från handtaget), alltså är den lite klurig att öppna och stänga. Detta måste jag försöka komma ihåg till nästa gång.
Vad? ::: Knåpmoderns dagiskasse är redan en sybloggklassiker. När en god vän bad mig sy en praktisk, rymlig kasse föreslog jag denna fina modell.
Mönster ::: Jag har utgått från Knåpmoderns modell, men gjort väskan större. Den består av en bottenplatta och två sidostycken. Bottenplattan i originalet är 15 x 30 cm och sidobitarna 45 x 45 cm. Jag gjorde bottenplattan 20 x 40 cm istället, och följdaktligen är sidostyckena 60 x 60 cm. En annan skillnad är att min väska stängs med två tryckknappar.
Tyg ::: Beställaren visste att hon ville ha ett färgglatt tyg. Valet föll till slut på två yttertyger. Det ena är ett gult Sven Fristedt-tyg, designat för Ikea i början av 1970-talet. Det andra tyget är ett stormönstrat tyg i orange-grönt, även det från 1970-talet. Om någon vet vem som har designat det så får ni gärna höra av er! Bägge tygerna är inköpta på Tradera. Fodertyget är orange bäckebölja, ett loppisfynd. Kantband från Stof 2000.
Bra ::: Min första tanke var nog i ärlighetens namn att det var lite synd att kombinera två så intensiva tyger. Men resultatet blev riktigt bra! Tygernas mönster matchar ju faktiskt varandra i stilen, och tillsammans med fodret gör de väskan till en riktig färgklick.
Dåligt ::: Ibland tänker jag inte riktigt färdigt innan jag syr. Särskilt när timmen är sen och ögonen trötta. Alltså lyckades jag med mästerstycket att sy dit bottenplattan på fel ledd. Fram med sprättkniven ...
Vad? ::: När jag var liten levde jag länge i villfarelsen att byns enda bank Jordbrukskassan (sedermera Föreningsbanken) hette Jordgubbskassan. Föreställ er min besvikelse när jag insåg att det inte var mitt favoritbär som givit banken dess namn. Jordgubbar är fortfarande en favorit. Här pryder de en somrig haklapp. Inte helt fel att påminna sig om att det blir sommar även i år. Även om det just nu känns helt omöjligt avlägset.
Mönster ::: Jag har ritat av en haklapp som jag köpt på loppis för det facila priset av 5 kronor.
Tyg ::: Kitchiga mexikansk jordgubbsvaxduk, inköpt till min 40-årsfest i fjol. Kantband från Stof 2000. Baksidan består av blåvitrutigt bomullstyg.
Bra ::: Att haklappen har en liten ögla för upphängning. Smart detalj som jag snodde rakt av från den köpta haklappen.
Dåligt ::: Att det är 154 dagar kvar till midsommarafton.
Vad? ::: Buskul sa knoppen till toppen. Så hette en barnbok som jag läste på mellanstadiet. Och även om buskul är ett starkt ord att ta till för att beskriva en mössa, så kan vi nog alla enas om att mössorna ovan utgör en riktig färgklick. Landskapsmössorna nedan är hyfsat färggranna de också, medan ugglemössan nog mer får räknas till de sobras skara.
Mönster ::: Eget till de tre färgglada luvorna. Ugglemössan är ur ett nummer av Ottobre från 2010, minns inte vilket.
Tyg ::: Mössorna ovan är sydda i "Vågiga ränder", interlock från JNY Design. De är fodrade i muddväv från Jofotex. Landskapstrikån kommer också från Jofotex, liksom ugglorna.
Bra ::: Det går fort och lätt att sy mössor.
Dåligt ::: Min overlock har krånglat något infernaliskt på sistone. Särskilt när jag försökt sy mössor, av någon anledning. Jag lämnade in den på service, fick tillbaka den rengjord och med nyslipade knivar, men den fortsatte bete sig som en idiot. Hoppstygn, tjorv, hoppstygn. Nu har den helt plötsligt skärpt till sig och funkar bra igen. Kanske hörde den mina hot om att köpa en ny overlock på Syfestivalen i februari?
Vad? ::: Ännu en bortglömd bild från min ostädade dator. Den här babyskjortan sydde jag för nästan ett år sedan. En beställning från en kompis som gav bort den till en nyfödd pojke.
Mönster ::: Grundmodell från Meedom. Storlek 74, om jag inte minns fel.
Tyg ::: Ett av mina favorittyger (jag har många!). Ett småmönstrat bomullstyg från 40- eller 50-talet. Tätvävd fin kvalitet, fyndat på loppis i Ångermanland för en mycket liten slant. Knapparna är röda små ankor. Utan dem hade skjortan varit betydligt tristare.
Bra ::: Färgerna – turkosblått och rött är så fint.
Dåligt ::: Bilden är kanske inte den bästa. Men med tanke på förutsättningarna är det snarast ett mirakel att jag hann ta någon bild över huvud taget: jag sydde klart skjortan vid 4-tiden på natten för att hinna posta den innan jag skulle ta en taxi till flygplatsen för att åka till Guatemala. Och ja, jag är en nattuggla av födsel och ohejdad vana.
Vad? ::: Ett förkläde är en bra present till barn. Säg det barn som inte gillar att hjälpa till i köket? (Däremot finns det nog många föräldrar som inte riktigt orkar med att låta barnen stöka till ...). Det här lilla förklädet fick en nyfödd tjej av mig. Något att växa i är aldrig fel. Flickans mamma fick ett förkläde i större storlek.
Mönster ::: Eget.
Tyg ::: Barnförklädet är sytt i ett tyg inköpt på Wahlmans i Gnarp. Det större förklädet är sytt av en stuvbit inköpt på Myrorna. Kantband från Stof 2000 (jag kan rekommendera deras kantband på 25-metersrulle om någon har vägarna förbi Danmark).
Bra ::: Anktyget är egentligen inte min favorit, men som förkläde gör det sig riktigt bra.
Dåligt ::: Att jag glömmer bort att blogga om många av de saker jag syr. Som ni kanske anar på grönskan utanför fönstret så var det ett tag sedan jag sydde dessa förkläden ...
Vad? ::: Jag fick en Ipad i julklapp av jobbet (tack!). Givetvis behöver den ett fodral. Min tanke var (är?) att sy ett riktigt finurligt fodral som även går att använda som bordsstativ. Jag klippte och sågade (!) till ett sådant, men kom liksom aldrig fram till att sy det. Förra helgen skulle jag resa norrut, med Ipaden i bagaget, och insåg nästan i sista stund (midnatt kvällen före avresa ...) att jag nog var tvungen att sno ihop ett lite enklare fodral inför resan.
Mönster ::: Eget. Helt enkelt ett fodrat fodral med kardborrknäppning.
Tyg ::: En inte så julig jullöpare, inköpt på loppis i Viksjö, Ångermanland, för någon krona. Fodertyget är rutigt bomullstyg köpt på Erikshjälpen i Härnösand. Som mellanlägg har jag använt vanlig hobbyfilt från Tygverket. Det röda kardborrbandet har jag fått av min mamma.
Bra ::: Det gick fort att sy. Det är färgglatt. Det är nästan kurbits. Det är så långt ifrån ett trist hi-tech-fodral man kan komma. Och det är mjukt och lagom vadderat.
Dåligt ::: Frågan är om det är så smart att använda hobbyfilt som mellanlägg? Det lär ju inte gå att tvätta. Hmm ... Någon som har några tips på vad man kan använda istället? Något som ger lite stadga och samtidigt gör det lite vadderat?
Vad? ::: Tre av mina syskonbarn fick varsin kudde i julklapp.
Mönster ::: Inget. Ett enkelt kuddfodral med dolt blixtlås.
Tyg ::: Lapptäckskudden är sydd av några provlappar möbelsammet inköpta på Tygverket, samt ett sidentyg inköpt på en kinesis butik på Ringvägen. I den rosa-blå kudden återfinns bland annat en liten bit av Sven Fristedts Glada blad, rosa bäckebölja samt ett pastelligt barntyg med figurer på. Resten av kudden består av ett rosa-blått lite glansigt tyg. De flesta av tygerna har jag hittat bland min gudmors blivande mattrasor. Fiskkudden är sydd av en stuvbit bomullstyg med tryck. Från Borås om jag inte minns fel. Baksidan (som inte finns på bild) är sydd av jeanstyg från en sönderklippt kjol. Själva innerkuddarna är billigast tänkbara från ikea, 33x33 cm. Om jag inte minns fel kostade de 7 kronor styck. Riktiga budgetjulklappar alltså :)
Bra ::: Att jag fick öva på att sy dolda blixtlås, något som jag oftast brukar undvika. Gick hyfsat bra.
Vad? ::: Brorsdotter nr 2 (storasyster till hundägaren) hade önskat sig en docka med långt, brunt hår i födelsedagspresent. Jag letade först efter en passande docka i vanliga leksaksaffärer, men kunde snabbt konstatera att moderna dockor är a) fula och b) dyra. Därför blev det en docka inköpt på Tradera i stället, en söt liten 60-talsdam med både skor, örhängen och blinkögon. Enda problemet var att den inte hann komma fram i tid till födelsedagen i november. Alltså fick den bli en julklapp istället, med några olika klädesplagg såklart: Finklänning, muddjeans med pippifickor, v-ringad velourtröja samt en hallonkjol.
Mönster ::: Grundmönster ur oumbärliga Dockans nya kläder (som just nu finns till salu på Tradera).
Tyg ::: Festklänningen är sydd i ett blå-cerise sidentyg. Jag har en hel hög med fina provlappar i siden, perfekta till dockkläder. Nedtill är den kantad med smal blå snedslå och blå brodyr. Tryckknappar i ryggen. Jeanstyget kommer från ett par sönderklippta, lagom nötta jeans. Jag utnyttjade den befintliga fållen i nederkant. Bakfickor i pippityg från Åhléns. Röd mudd i midjan. Den duvblå velourtröjan var tidigare en tröja i människostorlek. Jag utnyttjade den befintliga v-ringningen. Bakstycket är i marinblå velour från ett annat sönderklippt plagg. Hallonkjolen är sydd av en smal gardinkappa, kantad med uddbrodyr från Stof 2000.
Bra ::: Det går snabbt och lätt att sy dockkläder. Det är mycket troligt att dockan får fler plagg i sin garderob så småningom.
Dåligt ::: Dockan, som brorsdottern genast döpte till Cecilia, bodde i flera veckor hemma hos mig. Hon satt uppe på ett skåp i vardagsrummet och betraktade mig med outgrundlig blick. Det är inte utan att det känns lite tomt utan henne.
Vad? ::: En blommig hund, numera i min yngsta brorsdotters ägo. Mönster ::: Samma som till den här rutiga hunden. Tyg ::: Loppisfyndad gardinkappa från det glada 60-talet, samt lite karamellrosa bäckebölja. Det fina bandet runt halsen är ett band som jag förmodligen fått av min snälla mamma. Rosa knappar till ögon, numera utbytta mot broderade dito (brorsdottern misstänks vara en glupsk ögonätare). Bra ::: Jag gillar hundar. Särskilt sådana med skägg. Dåligt ::: Inget.
Ljuva duva ... Och till sist ett tygfynd som jag gjorde på lunchen idag: ett påslakan (från Finlayson om jag inte minns fel?), med vackert 70-talssnirkliga fredsduvor på. 70 kronor för fyra meter tyg, som hittat! Jag har redan samma tyg i rosa. Månne vad det ska bli av detta ... Kanske en sommarklänning, inspirerad av duktiga Rino?
December var en svårbloggad månad. Jag sydde och sydde och sydde, men det allra mesta kunde jag inte visa på bloggen före jul. Hela idén med julklappar är ju att de ska vara hemliga ... Nu tänkte jag i alla fall försöka blogga ikapp. Först ut är två tygkorgar. Mönster ::: Korgen består av en rund bottenplatta och en rektangel. Den är fodrad, och på yttertyget har jag strukit på stadigt mellanlägg. För att räkna ut rektangelns mått i förhållande till cirkelns behövs lite gammal hederlig matematik. Bottenplattans diameter x π = korgens omkrets, och alltså längden på rektangeln. Höjden bestämmer du själv. Notera att du måste lägga på sömnsmån på dessa mått. Här finns en bra beskrivning på hur du syr korgen. Jag har dessutom sytt på en hängare så att man kan använda korgen för förvaring i till exempel kök eller badrum om man så vill.
Tyg ::: Den vänstra korgen är sydd av ett handvävt tyg från byn Todos Santos i Guatemala. En magisk plats, känd för sina vackra textiler i främst olika blå nyanser. Korgen var en gåva till ett par med anknytning till Centralamerika, så valet av tyg är gjort med största omtanke. Fodertyget är en blålilaskimrande tygservett köpt på Myrorna. De andra korgen är sydd av indisk bomull. Även den fodrad med en linneservett.
Bra ::: Dessa tygkorgar är enkla och användbara presenter, som jag hoppas uppskattades.
Journalist och tidningsformgivare med kreativt kryp i fingrarna. Syr helst barnkläder i glada färger med inspiration från 70-talet.
Vill du fråga något, eller göra en beställning? Mejla mig på koolon[punkt]blogg[at]gmail[punkt]com
Jag har F-skattsedel.
.JPG)
