skip to main |
skip to sidebar
Vad? :::
En kollega och tillika god vän såg jackan jag sytt till lilla Sally och ville beställa en i samma modell till sin dotter Vera.
Mönster :::
Ur Ottobre 4-2010. Storlek 74.
Tyg :::
Vimmelkantig av alla tyger i min tyghylla (många!) valde Veras mamma till slut 70-talsklassikern Pompeja i grönt till yttertyg. Grönt och rosa är ju en given kombo, så huvan fodrades med rosaröd trikå med fåglar. Till det rosa mudd, rosa knappar och röd dragkedja. Jackan är fodrad med svart fleece.
Pompejan har jag hittat på någon av otaliga loppisrundor i Ångermanland. Trikåtyget är ett reafynd från danska tygaffären Stof 2000. Knapparna minns jag inte var jag köpt, men garanterat är de också ett loppisfynd. Muddväv från Jofotex.
Bra :::
Den här jackan vill jag sy fler gånger. Enkel modell men ändå med finess. Och resultatet blev fint tycker jag. Hoppas fina Vera och hennes mamma är nöjda.
Dåligt :::
Inget, faktiskt. Jo, möjligen att jag verkligen borde bli bättre på att uppdatera bloggen. De här bilderna har redan legat i flera veckor.
Vad? :::
En god vän fick sitt tredje barn i sommar. En dubbelknäppt, fleecefodrad höstjacka fick bli min välkommen till världen-present.
Mönster :::
Ett jackmönster ur Ottobre 4-2010. I originalversionen är jackan sydd i sweatshirttyg fodrat med trikå. Den har också rynkade snedställda fickor – en onödig detalj till en liten bebis tycker jag, så de skippade jag.
Däremot gillar jag verkligen huvan, som är fodrad och delbar med blixtlås, så att barnet kan ligga bekvämt i vagnen.
Jackan är i storlek 68.
Tyg :::
Kraftigt bomullstyg, "Julivår", av Saini Salonen. Huvan är fodrad med himmelsblå velour, resten av jackan med mörkgrå fleece. Muddväv från Jofotex. Knappar och dragkedja ur gömmorna.
Bra :::
Brunt är egentligen inte min färgskala, men jag gillar verkligen kombinationen mörkbrunt, orange och blått. Riktigt stormönstrade tyger passar så fint till små plagg, tycker jag. Och mönsterpassningen blev riktigt bra :)
Det här var ett riktigt roligt plagg att sy. Det är första gången jag syr en delbar huva. Beskrivningen var utmärkt pedagogisk, så det gick lätt som en plätt. Samma sak med fodret – jag har nog dragit mig lite för att sy något fodrat med muddar, men det var inga problem att få till det heller.
Dåligt :::
Möjligen att jag sydde ett par knapphål i onödan. Egentligen brukar ju dubbelknäppta jackor ha fyra knappar men bara två knapphål, plus en dold knapp på insidan. Det gick så ovanligt bra att sy snygga knapphål (tack, kära Janome Easy jeans med automatiska knapphål!) så innan jag hade tänkt klart hade jag sytt fyra knapphål istället för två. Nåja, lilla Doris ska nog inte knäppa jackan själv, så det går nog bra.
Vad? :::
En ärmlös omlottklänning i storlek 80. Egentligen sydd som en del av en beställning till två tvillingtjejer, men när jag hade sytt klart klänningarna insåg jag att de nog var en storlek för stora. Ingen skada skedd, istället sydde jag två a-linjeklänningar till tvillingarna, och behöll fjärilsklänningarna själv. Den andra, i a-linjemodell med knäppning på axlarna och ceris kantband, är nu såld (ska försöka fixa fram en bild, tog ingen innan den såldes). Denna är till salu.
Tyg :::
Ett av flera fina tygprover som min mamma fått av en väninna, vars man var resande i tyger. Bomull, sent 1960- eller tidigt 1970-tal skulle jag tro.
Vita kantband, och i midjan ett slags brodyr som jag fått av min kära mor. Tjusig 60-talsknapp i vit plast, också från mammas gömmor.
Mönster :::
Ett omarbetat Ottobremönster, minns inte från vilket nummer.
Bäst :::
Tyget är så fint, som en tavla! Och definitivt ett av alla dessa tyger som blir ännu finare när man syr något av det. På tyghyllan såg det lite gyttrigt ut, mönstret framträder bättre nu.
Sämst :::
Modellen är inte helt lyckad. Jag har inte provat den på någon ännu, men jag misstänker att den inte går tillräckligt mycket omlott fram. Vad gör man då? Syr en liten underklänning i vitt, kanske?
Vad? :::
Ett par svala trekvartsbyxor till en ett och ett halvtåring.
Mönster :::
Ottobre 3/2009. Jag ville ha en vidare byxa, och gjorde den därför i storlek 92, men 86 i längd. Pressvecken lade jag till själv, tycker att de passar så fint till just det här tyget.
Tyg :::
Smårutigt tunt bomullstyg, inköpt på Syfestivalen i våras.
Bäst :::
Pressvecken, en liten detalj som ger en fin retrokänsla.
Sämst :::
Midjeresåren blev nog för stor. Igen. Att jag aldrig lär mig? Måste nog börja med gamla hederliga resårkanaler, istället för att som här sy fast resåren.
Vad? :::
Ett par pösiga shorts som matchar klänningen i förra inlägget. Storlek 80 (om jag minns rätt), sydda till lillasyster i den Thailandssemestrande familjen.
Mönster :::
Ottobre 3-2009.
Tyg :::
Samma som i förra inlägget.
Plus :::
Fin modell, och jag föreställer mig att ett par pösiga shorts måste vara bland det bekvämaste man kan bära om man är ett år och kryper runt på stranden.
Minus :::
Det är alltid svårt att lyckas med midjeresår, tycker jag. Särskilt när man inte kan mäta på barnet i fråga utan får chansa lite. Olika resår är ju olika hårda, och när man som här syr fast resårbandet blir det mindre töjbart. Risken finns att resåren blir för lös, och alla som har provat att sprätta i resårband vet att det inte är att rekommendera. Att helt enkelt trä i resårbandet i en kanal är ju ett alternativ, men jag tycker att det oftast viker sig då, och det är ju inte alls bekvämt. Hur gör ni?
Bland mina obloggade bilder hittade jag denna somriga klänning, sydd mitt i mörkaste november. Klänningen var en tidig julklapp till en god väns dotter, inför deras Thailandssemester.
Vad? :::
En sval och blommig strandklänning, storlek 98 cl.
Mönster :::
Ottobre nr 3-2009.
Tyg :::
En gardin från 1970-talet, bomull med linnestruktur. Köpt antingen på Tradera eller på någon loppis. Jag har flera gardiner i samma stil, perfekta att sy svala sommarkläder av.
Plus :::
Jag gillar verkligen det här tyget, turkos är bästa sommarfärgen.
Minus :::
Kanske skulle jag ha gjort knytbanden röda. Rött och turkost är ju så fint ihop.
.JPG)
