skip to main |
skip to sidebar
Vad? :::
De obloggade bilderna hopar sig igen. Det här är ett set som jag sydde i början av sommaren som present till en kompis dotter som fyllde år. En t-shirt med kuvertringning i landskapsinterlock och en matchande kjol i blå collegetyg.
Tyg :::
När jag besökte Jofotex härom året köpte jag bland annat en bit av deras fina landskapsinterlock. Eftersom jag oftast syr i vävda tyger har detta tyg, liksom många andra trikåtyger, blivit liggande i min allt fullare tyghylla. Kjolen är sydd av mörkblå collegetyg med öglebaksida, inköpt för en billig peng på Syfestivalen härom året. Orangeröd mudd i ringning samt i kjolens midja och nederkant. Till applikationen har jag använt både vliesofix och totally stable.
Mönster :::
T-shirt med kuvertringning ur det senaste (?) numret av Ottobre. Kjol ur något äldre nummer av tidningen, men om jag inte minns fel så har jag ändrat mönstret en hel del.
Bra :::
Kan ett tyg bli somrigare och finare? Jag tycker också att den orangeröda mudden bryter av fint. Och applikationen på kjolen är en kul detalj.
Dåligt :::
Den skarpögda kan se att halsringningen inte är riktigt fin på insidan. Jag och min interlock är inte riktigt överens ibland.
Vad? :::
Min mesta stamkund är ettåriga Veras mamma som beställt fler Koolonplagg än någon annan. Nyligen beställde hon den här klänningen i singoallamodell, med namnapplikation nedtill på bakstycket. Bokstäverna är i typsnittet VAG Rounded, som skapades för Volkswagen 1979 (både jag och Veras mamma arbetar som tidningsformgivare, så självklart var det viktigt att välja rätt typsnitt!).
Tyg :::
Robottrikå som jag köpt av Lilofant. Bokstäverna är i mjukaste babycord, smalspårig manchester, inköpt på Syfestivalen för några år sedan. Till applikationen använde jag vliesofix och totally stable från Tygverket.
Mönster :::
Singoallamönster ur Welinder, storlek 74-80.
Bra :::
Kul idé med namnet baktill. Och bra att Vera heter just Vera och inte, säg, Cornelia...
Dåligt :::
VAG Rounded är ett fint typsnitt, men det hade nog varit enklare att sy fast applikationen om vi i stället valt ett vanligt sanseriftypsnitt, som till exempel Arial Black som jag använde här och här. Nu blev applikationen inte helt perfekt i rundningarna, hmmpf.
Vad? :::
En liten kille i min närhet fyllde ett år härom sistens. Inspirerad av Nusses fina inlägg på 365 saker du kan slöjda bestämde jag mig för att göra en pekbok i present. Om jag hade haft oceaner av tid och obegränsat med tålamod skulle jag ha gjort något mer avancerat i stil med Alaskan Crafters absolut genialiska playtime book. Det får bli nästa gång.
Mönster :::
Eget, med inspiration från Nusse som sagt. Sidorna mäter 18 gånger 21 centimeter om jag minns rätt.
Tyg :::
Lite av varje ur tyghyllan. Mellan ett par av sidorna har jag lagt cellofan så att de prasslar lite mysigt. Ryggen är sydd av ett gardinomtag inköpt på loppis för en krona. Omslagets framsida är av lätt vaxad bomull och har en applikation i sammet. Precis som necessären i det här inlägget.
Bra :::
Ett kul projekt att sy. Och ett bra sätt att använda en del av alla udda tygbitar som svämmar över hemmavid. Nästa gång kanske jag försöker tänka lite mer på tygernas struktur, och väljer både blanka, matta och strukturerade tyger.
Dåligt :::
Inget.
Vad? :::
En av systersönerna ska snart åka på Italiensemester. Som en försenad födelsedagspresent fick han en necessär att ta med på resan.
Mönster :::
Att sy en fyrkantig necessär av den här modellen är inte svårt, men kräver viss tankeverksamhet. Eller en bra tutorial. Det vimlar av sådana på nätet, men problemet är bara att de allra, allra flesta är sydda så att necessärens foder får råa kanter. Fusk, tycker jag.
Men skam den som ger sig. Den som söker skall finna. Trägen vinner. Ja, ni fattar. Här finns faktiskt en pedagogisk beskrivning på en fint fodrad necessär. Inte helt perfekt (se nedan), men den bästa jag hittat hittills.
Tyg :::
Det svarta yttertyget är en stuvbit från Dollys, i lätt vaxad bomull. Fodret är ett tunt tyg, bomull/viskos skulle jag tro, med färgglada tukanfåglar på. Det har jag fått av en av min mammas väninnor, tack Cecilia! Dragkedja från någon loppislåda. V-applikationen i turkos bomullssammet är faststruken med vliesofix och fastsydd med tät röd zigzag.
Bra :::
Applikationer borde jag göra oftare. Vliesofix är ju verkligen hur smart som helst, och jag gillar kontrasten mellan det släta bomullstyget och sammeten. På det stora hela är jag nöjd med necessären. Min systerson var måttligt imponerad, men så blir det ju ibland.
Dåligt :::
Necessären saknar en flärp vid dragkedjan (på motsatt sida från handtaget), alltså är den lite klurig att öppna och stänga. Detta måste jag försöka komma ihåg till nästa gång.
Vad? :::
Ännu ett obloggat plagg från min digitala hög med osorterade foton. Eller snarare två, sydda vid samma tillfälle och av samma tyg. Men spegelvända, och med olika färg på kantbanden. Och med varsin applikation baktill.
Tyg :::
Det färgglada tyget med otvetydig 70-talskänsla var i sitt tidigare liv en gammal städrock som jag nog hittat i mammas gömmor. Eller har jag fått den av en av mammas väninnor? Hursomhelst, någon hade redan satt saxen i den så det fanns ingen anledning att tveka. Det var bara att klippa vidare. Jag fick klura lite för att få ut de bitar jag behövde, men till slut gick det.
Det bruna tyget är ett lapptäckstyg som jag köpt i en stuvlåda, kanske på Dollys?
Mönster :::
Ur allas vår sybibel ”Sy till barnen” av Elsebeth Gynther. Om jag inte minns fel så var detta de första plagg som jag sydde ur boken. Storlek – tja, 84 kanske?
Bra :::
Det var första gången jag gjorde applikationer med vliesofix, dubbelhäftande mellanlägg, och oj vad enkelt det var. Och resultatet blev riktigt bra.
Brungult är definitivt inte min färgskala, men tack vare kantbanden tycker jag att det ändå blev ganska fint.
Dåligt :::
Många av plaggen in Gynthers bok är lysande basmodeller som går att variera i oändlighet. Men just den här modellen är jag inte så förtjust i. För vid, för kort och ett lite udda plagg som inte känns så användbart. Följdaktligen finns bägge jackorna kvar i min ägo, i väntan på ett bättre öde. Någon spekulant?