A-linje till Australien

Vad? :::
En klänning i storlek 68, beställd av en kompis och sedermera skickad till en liten tjej i Australien.

Mönster :::
A-linjeklänning från Børnetøj 0-3 år av Meedom. Sprund i halsringningen fram, enligt önskemål från beställaren. Dessutom knäppning med tryckknappar på högra axeln, eftersom jag inte gjorde sprundet nog stort.

Tyg :::
Alldeles illrosa bomullstyg med medaljonger i lila och grönt. Hittat i mammas gömmor, om jag inte minns fel? Kantat med klargröna kantband från danska Stof 2000.

Plus :::
Modellen är ju en riktig 70-talsklassiker som alltid blir fin. Och jag gillar de klara färgerna.

Minus :::
Att jag inte gjorde sprundet nog djupt, vilket gav en massa extraarbete. Dumt. Men förhoppningsvis lärde jag mig något. Till exempel att man inte ska sy när man egentligen borde sova. Då kommer sprättaren garanterat till användning.

Ettårspresenter

Vad? :::
Ett par blommiga muddbyxor i bomullsjersey är kanske inte det roligaste man kan få i ettårspresent. Tur att det följde med en rutig hund också.

Mönster :::
Byxmönstret kommer från den danska tidningen Inge-Lise, som på svenska heter Allt om handarbete. Storlek 86 cl, men mönstret är mycket stort i storleken och motsvarar nog egentligen en 92:a.
Den rutiga hunden är sydd efter ett det här mönstret som jag hittade när jag googlade efter en mjukishund. Tanken är att den ska likna min schnauzer Walle. Lite korta ben kanske, men annars ganska likt.

Tyg :::
Byxorna är sydd i ett av mina absoluta favorittyger, ett äkta retrotyg från 1970-talet som jag fyndade för en löjligt billig peng på Röda korsets loppis i närheten av Drottningholm. Rödd mudd från Jofotex.
Vovvens stiliga rutor är en gardin, inköpt på Öland i fjol sommar. Också det ett av mina favorittyger. Ett svartvitt band från gömmorna blir pricken över i.

Plus :::
Tygerna!

Minus :::
Att byxorna blev så stora. Som tur är så är det ju ett övergående problem.
Och att jag varit så lat när det gäller fotograferingen, usla gryniga bilder tagna med mobilkameran gör ju ingen glad.

Matchande till lillasyster

Vad? :::
Ett par pösiga shorts som matchar klänningen i förra inlägget. Storlek 80 (om jag minns rätt), sydda till lillasyster i den Thailandssemestrande familjen.

Mönster :::
Ottobre 3-2009.

Tyg :::
Samma som i förra inlägget.

Plus :::
Fin modell, och jag föreställer mig att ett par pösiga shorts måste vara bland det bekvämaste man kan bära om man är ett år och kryper runt på stranden.

Minus :::
Det är alltid svårt att lyckas med midjeresår, tycker jag. Särskilt när man inte kan mäta på barnet i fråga utan får chansa lite. Olika resår är ju olika hårda, och när man som här syr fast resårbandet blir det mindre töjbart. Risken finns att resåren blir för lös, och alla som har provat att sprätta i resårband vet att det inte är att rekommendera. Att helt enkelt trä i resårbandet i en kanal är ju ett alternativ, men jag tycker att det oftast viker sig då, och det är ju inte alls bekvämt. Hur gör ni?

Blåblommig Thailandsresenär

Bland mina obloggade bilder hittade jag denna somriga klänning, sydd mitt i mörkaste november. Klänningen var en tidig julklapp till en god väns dotter, inför deras Thailandssemester.

Vad? :::
En sval och blommig strandklänning, storlek 98 cl.

Mönster :::
Ottobre nr 3-2009.

Tyg :::
En gardin från 1970-talet, bomull med linnestruktur. Köpt antingen på Tradera eller på någon loppis. Jag har flera gardiner i samma stil, perfekta att sy svala sommarkläder av.

Plus :::
Jag gillar verkligen det här tyget, turkos är bästa sommarfärgen.

Minus :::
Kanske skulle jag ha gjort knytbanden röda. Rött och turkost är ju så fint ihop.

Pompeja till en Skånetjej

Ännu ett obloggat plagg från den uppsjö av osorterade foton som finns i min dator.

Vad? :::
En omlottklänning storlek 2 år som jag sydde före jul. Jag fick beställningen av en god vän, som skulle ge bort klänningen till en väninna i Malmö.

Mönster :::
Omlottklänning ur Sy till barnen av Elsebeth Gynther.

Tyg :::
Pompeja av Märta-Lena Bjerhagen, för Borås textil. Detta bomullstyg från tidigt 70-tal finns i flera olika färgställningar, här som synes i brun-orange.

Plus :::
Gynthers omlottklänning är genial i sin enkelhet. Förutom att den är snygg, så är den också perfekt att växa i. Omlottskärningen gör att den först kan användas som klänning och sedan som en kortare tunika när barnet växer.
Brunt är inte min favoritfärg, men jag tycker att slutresultatet blev riktigt bra. De ceriserosa kantbanden bryter av fint mot de murrigare färgerna i tyget. Och mönsterpassningen fram blev bra, icke att förakta.

Minus :::
Inget, faktiskt.

Midsommarklänningen som flyttade hemifrån

Vad? :::
Dags att sy något till mig själv. Varför inte en midsommarklänning?

Tyg :::
Grönt påslakan från 1970-talet, inköpt på loppis (minns inte var). Det vita tyget med gröna tulpaner är från Tampella och heter En enkel, och var tills nyligen en gardinkappa inköpt på Myrorna vid Odenplan.

Mönster :::
Modell E är en av de mest ombloggade klänningarna från den japanska syboken Stylish Dress Book, som i sin tur är en av de populäraste av de omåttligt populära japanska syböckerna (kolla till exempel in den franska bloggen Japan Couture Addicts).

Plus :::
Roligt att sy något i vuxenstorlek för omväxlings skull. Och jag gillar verkligen modellen. Den fina halsringningen och vecken framtill gör att den ser arbetad ut, men den gick ändå snabbt och lätt att sy. Ingen dragkedja, inga knappar, inget krångel.

Minus :::
Att den inte passade.
Japanskor är som bekant något nättare än robusta svenskor som jag. Klänningarna i boken finns i fyra storlekar, 7, 9, 11 och 13, alla beräknade för en person som är 160 cm lång. Jag skulle gissa att storlekarna motsvarar 32, 34, 36 och 38. Jag sydde den i storlek 13 och förlängde den omkring 15 centimeter. Det är en modell med mycket vidd i, så jag hade hoppats att den skulle passa trots att jag normalt drar storlek 40-42. Och ja, klänningen satt bra – så länge jag stod stilla och undvek att lyfta armarna över huvudet ... Så istället för att bli årets midsommarklänning är den numera såld och ska snart på semesterresa till västkusten. Och jag får sy en ny, något större variant, till mig själv. Inte så illa det heller.

En gul solhatt

Solen skiner och mycket känns mer lockande än att sitta vid symaskinen just nu. Så jag passar och på och lägger upp bilder på plagg jag sytt tidigare men inte bloggat om ännu.

Vad? :::
Först ut är en vändbar solhatt som numera bor hos min brorsdotter. Det är en enkel modell i fyra våder, som antingen kan användas med brättet nedvikt på lite coolt Garbomanér, eller uppvikt på ett matroskäckt vis. Storlek 3 år ungefär.

Tyg :::
Gulvitt påslakan från Ikea, köpt på Stadsmissionen för en billig peng, och ett gulrutigt tyg som jag hittade på en loppis utanför Tierp.

Mönster :::
Gammalt retromönster (Stil om jag inte minns fel) som jag hittat i en låda hemma hos mamma. Mönstret är nog 60-tal, och hatten hör till en fin liten kappa som jag också tänker sy en vacker dag.

Plus :::
Enkel modell som går fort att sy. Går att variera i det oändliga. Och gult är ju en väldigt fin sommarfärg.

Minus :::
Att jag har så oändligt många obloggade bilder liggande.

Hallon till Isolde

Vad? :::
En a-linjeklänning till en liten nyfödd tjej. Jag valde länge och väl bland alla mina tyger, och bestämde mig till slut för mjuk babycordmanchester och ett somrigt hallontyg.
Hallonbården mitt fram är kantad med vit snedslå, liksom resten av klänningen. Sprund och knäppning i ryggen.

Tyg :::
Röd smalspårig manchester inköpt på Stof 2000 i Köpenhamn. Hallontyget är från en gardin inköpt på Myrorna.

Mönster :::
A-linjeklänning från Børnetøj 0–3 år av Hanne Meedom, storlek 68 cl.

Plus :::
Fin, enkel modell som är rolig att sy.

Minus :::
Hallonbården mitt fram blev lite stel, eftersom jag pressade fast den med vliesofix. Den kanske mjuknar lite i tvätten?