Japanska midsommarklänningar (från i fjol)

Vad? :::

För ganska precis ett år sedan sydde jag dessa två klänningar. Den vänstra är en 40-årspresent till en kompis. Den högra är sydd på beställning.

Tyg :::
Den enfärgade klänningen är sydd i ett tunt, smårutigt bomullstyg. Loppisfyndat, såklart.

Den turkosblå klänningen är sydd av en 70-talsgardin i bomull med lite struktur. Jag älskar det här tyget, färgerna och mönstret är så härligt somrigt.

Mönster :::

Alla som har koll på Stylish Dress Book, alternativt har lusläst alla inlägg på denna blogg, känner säkert igen modell E (klänningen till höger). Den vänstra klänningen är även den hämtad ur en japansk bok, om jag bara kunde komma ihåg vad den heter...

Bra :::

Bägge dessa klänningar var roliga att sy. Modell E är lättsydd, och resultatet blir alltid bra. Den enfärgade klänningen var lite klurigare, med detaljer som infällda fickor, dragkedja i ryggen och en lite speciell skärning fram. Något mer av en utmaning alltså, men det gillar ju jag.

Resultatet blev bra och bägge klänningsbärarna blev nöjda. Slutet gott alltså.

Dåligt :::
Det skulle väl vara att det tog ett år innan jag kom mig för att blogga om dessa ...

Nu åker jag till landet. Glad midsommar på er alla!

Party peacock?

(klänningsbild från makesomething.ca)

Snart är det fest. Och jag har inget att ta på mig.
Om jag hinner tänkte jag sy en riktig festblåsa. Jag har spanat in ett fantastiskt tyg, inte alls i min vanliga (loppis)prisklass. Men är det fest så är det ... Tyget är ett tätvävt, tunt och alldeles, alldeles underbart bomullstyg från brittiska Liberty fabrics.
I min jakt på inspiration hittade jag denna fantastiska skapelse. Lämpligt nog sydd efter ett mönster i Stylish dress book. Som jag ju har i min ägo.
Vad väntar jag på?

Japaner, japaner ...

Vad? :::
Den första klänningen ur den japanska syboken Stylish Dress Book har fått sällskap av en skirare kusin.

Mönster :::
Modell E ur Stylish Dress Book, storlek 13.

Tyg :::
Det mönstrade tyget är ett klänningstyg i bomull från 1950-talet, inköpt på Tradera. Jag måste erkänna att jag hade svårt att sätta saxen i det, det har legat i min tyghylla i över ett år utan att jag nänts sy något av det. Men tyg är ju till för att användas. Och nu kan jag ju unna mig något nytt istället ...
Det himmelsblå tyget är ett smalrandigt (blått och vitt) tyg inköpt på Tygverket. Jag är nästan säker på att det stod 100 procent bomull på etiketten, men det stämmer inte. Tyget är tunt och lite stretchigt, jag gissar på bomull och lycra. Fint fall, men ganska genomskinligt. Och lite svårstruket, det verkar bara tåla två prickar på strykjärnet.

Plus :::
Att klänningen sitter så bra! Och det är ju väldigt kul att se hur olika två klänningar kan bli trots att det är exakt samma modell och storlek.
Och ett stort tack till kunden Malin, som snällt ställde upp som modell. Och till Jens, som tog de fina bilderna.

Minus :::
Att jag var lite trött och sydde fast ena fickan på fel ställe först. Suck. Att sprätta är ju aldrig roligt.

Midsommarklänningen som flyttade hemifrån

Vad? :::
Dags att sy något till mig själv. Varför inte en midsommarklänning?

Tyg :::
Grönt påslakan från 1970-talet, inköpt på loppis (minns inte var). Det vita tyget med gröna tulpaner är från Tampella och heter En enkel, och var tills nyligen en gardinkappa inköpt på Myrorna vid Odenplan.

Mönster :::
Modell E är en av de mest ombloggade klänningarna från den japanska syboken Stylish Dress Book, som i sin tur är en av de populäraste av de omåttligt populära japanska syböckerna (kolla till exempel in den franska bloggen Japan Couture Addicts).

Plus :::
Roligt att sy något i vuxenstorlek för omväxlings skull. Och jag gillar verkligen modellen. Den fina halsringningen och vecken framtill gör att den ser arbetad ut, men den gick ändå snabbt och lätt att sy. Ingen dragkedja, inga knappar, inget krångel.

Minus :::
Att den inte passade.
Japanskor är som bekant något nättare än robusta svenskor som jag. Klänningarna i boken finns i fyra storlekar, 7, 9, 11 och 13, alla beräknade för en person som är 160 cm lång. Jag skulle gissa att storlekarna motsvarar 32, 34, 36 och 38. Jag sydde den i storlek 13 och förlängde den omkring 15 centimeter. Det är en modell med mycket vidd i, så jag hade hoppats att den skulle passa trots att jag normalt drar storlek 40-42. Och ja, klänningen satt bra – så länge jag stod stilla och undvek att lyfta armarna över huvudet ... Så istället för att bli årets midsommarklänning är den numera såld och ska snart på semesterresa till västkusten. Och jag får sy en ny, något större variant, till mig själv. Inte så illa det heller.