måndag 27 september 2010

Dubbelknäppt till Doris




Vad? :::
En god vän fick sitt tredje barn i sommar. En dubbelknäppt, fleecefodrad höstjacka fick bli min välkommen till världen-present.

Mönster :::
Ett jackmönster ur Ottobre 4-2010. I originalversionen är jackan sydd i sweatshirttyg fodrat med trikå. Den har också rynkade snedställda fickor – en onödig detalj till en liten bebis tycker jag, så de skippade jag.
Däremot gillar jag verkligen huvan, som är fodrad och delbar med blixtlås, så att barnet kan ligga bekvämt i vagnen.
Jackan är i storlek 68.

Tyg :::
Kraftigt bomullstyg, "Julivår", av Saini Salonen. Huvan är fodrad med himmelsblå velour, resten av jackan med mörkgrå fleece. Muddväv från Jofotex. Knappar och dragkedja ur gömmorna.

Bra :::
Brunt är egentligen inte min färgskala, men jag gillar verkligen kombinationen mörkbrunt, orange och blått. Riktigt stormönstrade tyger passar så fint till små plagg, tycker jag. Och mönsterpassningen blev riktigt bra :)
Det här var ett riktigt roligt plagg att sy. Det är första gången jag syr en delbar huva. Beskrivningen var utmärkt pedagogisk, så det gick lätt som en plätt. Samma sak med fodret – jag har nog dragit mig lite för att sy något fodrat med muddar, men det var inga problem att få till det heller.

Dåligt :::
Möjligen att jag sydde ett par knapphål i onödan. Egentligen brukar ju dubbelknäppta jackor ha fyra knappar men bara två knapphål, plus en dold knapp på insidan. Det gick så ovanligt bra att sy snygga knapphål (tack, kära Janome Easy jeans med automatiska knapphål!) så innan jag hade tänkt klart hade jag sytt fyra knapphål istället för två. Nåja, lilla Doris ska nog inte knäppa jackan själv, så det går nog bra.

torsdag 16 september 2010

Jag låter mig utmanas

Tokigt å likt har bjudit in till en höstutmaning – att sy en basgarderob. Jag har länge tänkt börja sy lite mer till mig själv, så det här är ju ett perfekt tillfälle. Särskilt med tanke på att jag snart har en sprillans ny, urtjusig provdocka i mitt syrum (bild lånad härifrån). En mycket uppskattad 40-årspresent från mina föräldrar.

Reglerna ser ut så här:

Man väljer ut 2-3 färger (fler går givetvis också bra) som man sedan syr/stickar/virkar plagg man trivs i, tex 2 över- och 2 underdelar som matchar varandra. Klänningar går givetvis också bra. Valet är fritt. Alla är vi olika och har olika smak så man donar med det man själv gillar.

Min
färgskala blir nog rött, rosa och svart. Och jag har redan en och annan idé på vad jag ska göra ...

måndag 13 september 2010

Klart cykeln klär i rosa

Vad? :::
Jag fyllde nyligen jämnt och fick en finfin cykel av mina arbetskollegor. Inför premiärcykelturen idag snodde jag ihop ett sadelskydd i färgglad vaxduk.

Tyg :::
Mexikansk vaxduk i härligt kitchigt mönster. Jag köpte vaxduk i tre olika mönster inför min 40-årsfest, och dekorerade borden med blommor i glada färger, fina servetter från Iittala och allsköns glasljusstakar. Det blev riktigt fint.
Självklart köpte jag vaxduken med baktanken att jag skulle kunna sy något roligt av den senare. Det här blev första alstret. Det lär följas av fler – hakklappar, förkläden, väskor, necessärer ... Endast fantasin sätter gränser.

Mönster :::
Egentligen är det ju bara att masa sig ut och rita av cykelsadeln för att få ett sadelskydd som passar perfekt. Men jag använde faktiskt ett mönster, från en dansk veckotidning. Skyddet består av två delar som sys ihop och förses med resår nedtill.

Bra :::
Jag är barnsligt förtjust i dessa mexikanska, plastiga vaxdukar. Kanske för att de påminner mig om mina år i Centralamerika, där de ofta förekom på borden på enklare restauranger? Eller kanske bara för att jag tycker om färgerna.
Extra kul också att jag redan fått beställning på två sadelskydd till. Jag gör gärna fler, det är bara att höra av sig.

Dåligt :::
Inget, faktiskt.

torsdag 9 september 2010

… och nu lite reklam

Vad? :::
Det här är jag. I mitt syrum. I tidningen Amelia Höst. I bakgrunden skymtar några av de saker jag sytt. Och en del av min tyghylla, som bara fylls på och fylls på. (Jag hinner aldrig sy ikapp.)

Bra :::
Det var kul att bli tillfrågad. Min första reaktion var "nej, men inte ska väl jag …". Men jag insåg sedan att det var ett typiskt mesigt tjejsvar (nej, alla tjejer är inte mesar – men det är ett välkänt faktum i mediebranschen att det ofta är svårare att få tjejer att ställa upp på intervjuer än killar). Så jag ändrade mig, och tänkte ”varför inte?”
Och jag är faktiskt riktigt nöjd med resultatet. Att dessutom fler och fler hittar till min blogg är ju en bra bonus.

Dåligt :::
Att jag korrläste texten innan den gick i tryck, och missade ett dumt stavfel. Marjatta Metsovaara heter hon jusåklart (inte Marja).

Skär smock till Smilla

Vad? :::
En klänning med smockliv som jag gav min systerdotter i 5-årspresent.

Tyg :::
Karamellrosa mönstrat bomullstyg som min snälla mamma fyndat åt mig på loppis. Det är tätvävd, fin bomull med grått mönster. Stilen känns lite fransk, och får mig att tänka på Provence. Inte säker på varifrån den associationen kommer ...
Den bre
da brodyren nedtill är en stuvbit, inköpt på Tygverket på St Paulsgatan. Uddbrodyren upptill har jag köpt vid ett av mina många besök på den danska tygaffären Stof 2000. Axelbanden är ett grått bomullsband från mina gömmor.

Mönster
:::
Eget. Elle
r snarare inget.

Bra :::
Det är så kul att sy smock då och då (om jag gjorde det ofta skulle jag förmodligen bli uttråkad av
alla dessa rader av raksöm). Resultatet blir fint och passformen funkar ju alltid.

Dåligt
:::
Axelbanden sitter för långt isär, som ni ser på bilden när (en mycket glad) Smilla mannekängar. Borde såklart ha mätt i förväg, men det är ju inte alltid så lätt när barnet befinner sig en massa mil bort.