tisdag 26 juni 2012

Till dockan och dockans mamma



Vad? :::
En liten kompis fyllde tre år tidigare i år. Det är nog inte alltid mjuka paket med kläder som står högst upp på önskelistan i den åldern. Men om man även får en matchande klänning till dockan så blir det genast lite roligare.

Tyg :::
Ett loppisfyndat, helt oanvänt bomullstyg. Gula kantband från Stof2000. 

Mönster :::
Är detta månne världens bästa klänningsmönster? Elsebeth Gynthers omlottklänning ur Sy till barnen kan väl numera kallas en modern sybloggsklassiker, och jag tröttnar aldrig på modellen. Enkel att sy, bra att växa i, och dessutom riktigt fin. 
Dockans klänning har jag ritat på fri hand efter samma modell. Den knäpps med tryckknappar i stället för med knytband.
Ärmarna avslutas med uddkant av zigzagband. Notera gärna att även dockans ärmar har samma kantning, men självfallet har jag här använt ett smalare band. Har man en hel låda full av zigzagband så har man (tack för bra loppisfyndande mamma!)

Bra :::
Jag är nöjd!

Dåligt :::
Inget.

torsdag 21 juni 2012

Japanska midsommarklänningar (från i fjol)

Vad? :::
För ganska precis ett år sedan sydde jag dessa två klänningar. Den vänstra är en 40-årspresent till en kompis. Den högra är sydd på beställning.

Tyg :::
Den enfärgade klänningen är sydd i ett tunt, smårutigt bomullstyg. Loppisfyndat, såklart.
Den turkosblå klänningen är sydd av en 70-talsgardin i bomull med lite struktur. Jag älskar det här tyget, färgerna och mönstret är så härligt somrigt.


Mönster :::
Alla som har koll på Stylish Dress Book, alternativt har lusläst alla inlägg på denna blogg, känner säkert igen modell E (klänningen till höger). Den vänstra klänningen är även den hämtad ur en japansk bok, om jag bara kunde komma ihåg vad den heter...

Bra :::
Bägge dessa klänningar var roliga att sy. Modell E är lättsydd, och resultatet blir alltid bra. Den enfärgade klänningen var lite klurigare, med detaljer som infällda fickor, dragkedja i ryggen och en lite speciell skärning fram. Något mer av en utmaning alltså, men det gillar ju jag.
Resultatet blev bra och bägge klänningsbärarna blev nöjda. Slutet gott alltså.

Dåligt :::
Det skulle väl vara att det tog ett år innan jag kom mig för att blogga om dessa ...

Nu åker jag till landet. Glad midsommar på er alla!

tisdag 19 juni 2012

Redo för strandliv

Lyckan kan vara en ny badrock!

Vad? :::
En god vän beställde en badrock till sin dotter. "Med både dragkedja och skärp", löd instruktionerna. Och självklart gärna färgglad.

Tyg :::
Den enes lump är den andres tygskatt. Denna fina, blommiga 70-talsfrotté fick jag som emballage när jag köpte något ömtåligt på en sommarauktion för några år sedan. Bara skräp, tyckte auktionshjälpredan. Jättefin, tyckte jag, och har sedan dess vårdat den ömt (läs: glömt bort den) i min tyghylla. Frottén räckte inte riktigt ända fram, så jag kompletterade med en varmgul stretchfrotté som jag köpte i gruppen Tygsamlarna på Facebook. Dragkedja med ring från Bibbis.

Mönster :::
Jag har en hel byrålåda full med gamla mönster, de flesta från det glada 70-talet. Det här badrocksmönstret hade jag dessutom i dubbel uppsättning. Och tur var väl det, eftersom det jag först hittade var i storlek 140/150. Jag grävde vidare och fiskade till sist upp samma mönster i storlek 91/98. Perfekt! 
Jag utgick från modell A med huva, och lade sedan till skärp och fickor från modell B. Jag bytte även ut knapparna mot dragkedja, och gjorde badrocken mellanlång.
Huvan fick en kant i den blommiga frottén. Och ärmarna har väl tilltagna uppvik så att badrocken kan användas länge.


Bra :::
Det här var ett roligt plagg att sy, och med flera fina detaljer. Jag är särskilt förtjust i skärphällorna, som dels är i form av en kanal mitt på ryggen, dels i hällor högst upp på fickorna. Mycket bättre än vanliga smala hällor som skärpet ideligen halkar ur. 
Mottagaren var mycket nöjd, och ville inte ta av sig badrocken när hon väl fått den på sig. Precis som det ska vara med andra ord!

Dåligt :::
Stretchfrotté är inte helt lättsytt. Särskilt lurigt var det att sy fast detaljer som fickor med en smal stickning, utan att kunna ta till det vanliga knepet att pressa ordentligt med strykjärnet först. Frottén struntade helt i att lägga sig i prydliga veck, hur noga jag än pressade...